Av
•
Lästid: 4 min
Riksbanken har höjt styrräntan två gånger under våren 2023 för att bekämpa den höga inflationen i Sverige. Nu tillkommer även den senaste höjningen skedde den 29 juni, då styrräntan gick upp till 3,75 procent. Vad innebär det för svensk ekonomi och för dig som har ett bolån?
Inflationen är fortfarande för hög
Riksbanken har som mål att hålla inflationen på en låg och stabil nivå, närmare bestämt 2 procent per år. Men under de senaste åren har inflationen i Sverige varit betydligt högre än målet. I april 2023 var inflationen 7,6 procent, vilket var den högsta nivån sedan 1990-talet. En av anledningarna till den höga inflationen var att energipriserna hade stigit kraftigt på grund av utbudsstörningar och geopolitiska spänningar. En annan anledning var att kronan hade försvagats mot andra valutor, vilket gjorde importvaror dyrare.
För att få ner inflationen till målet behöver Riksbanken strama åt penningpolitiken, det vill säga göra det dyrare att låna pengar. Det gör Riksbanken genom att höja styrräntan, som är den ränta som Riksbanken lånar ut pengar till andra banker till. När styrräntan höjs blir det dyrare för bankerna att låna pengar från Riksbanken, och då brukar de i sin tur höja sina utlåningsräntor till kunderna.
De senaste höjningarna
Den 26 april 2023 höjde Riksbanken styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Det var den största räntehöjningen sedan 2008. Riksbanken motiverade beslutet med att inflationen var alldeles för hög och att den underliggande inflationen hade blivit påtagligt högre än väntat.
Den 29 juni 2023 höjde Riksbanken styrräntan igen med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Det var det sjätte räntebeskedet i rad med en räntehöjning. Riksbanken skrev i sitt pressmeddelande att inflationen fortfarande var för hög och att det fanns risker för en pris-lönespiral, det vill säga att löneökningar leder till högre priser som i sin tur leder till ännu högre lönekrav.
Riksbanken signalerade också att ytterligare räntehöjningar kunde ske under 2023, beroende på hur inflationen utvecklas. Prognosen är att inflationen ska sjunka tillbaka i år och nå målet under 2024.
Vad betyder det för dig som har ett bolån?
Riksbankens räntehöjningar har påverkat boräntorna, det vill säga de räntor som bankerna erbjuder sina kunder som vill låna pengar för att köpa eller renovera en bostad. Boräntorna har stigit kraftigt under det senaste året, särskilt de rörliga räntorna som följer styrräntan.
Enligt statistik från Compricer hade den genomsnittliga rörliga boräntan stigit från 2,04 procent i juni 2022 till 3,64 procent i juni 2023. Det innebär att en person som har ett bolån på 2 miljoner kronor med rörlig ränta har fått en ökad månadskostnad på cirka 2 700 kronor under ett år.
Många hushåll har valt att binda sina bolån för att skydda sig mot ytterligare ränteuppgångar. Enligt SCB hade andelen bundna bolån ökat från 38 procent i juni 2022 till 48 procent i juni 2023. De bundna boräntorna har också stigit, men inte lika mycket som de rörliga. Den genomsnittliga boräntan för ett lån med tre års bindningstid hade gått upp från 2,21 procent i juni 2022 till 3,01 procent i juni 2023.
Om du har ett bolån eller funderar på att ta ett bolån är det viktigt att du gör en noggrann kalkyl över din ekonomi och din betalningsförmåga. Du bör också jämföra olika banker och låneförmedlare för att hitta den bästa räntan för dig. Det kan vara bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter och att amortera på ditt lån om du har möjlighet.
Påverkan på svensk ekonomi
Riksbankens räntehöjningar har inte bara effekter på hushållens ekonomi, utan också på svensk ekonomi i stort. Räntehöjningarna har flera syften och konsekvenser:
- De ska dämpa inflationen genom att minska efterfrågan på varor och tjänster. När det blir dyrare att låna pengar brukar människor och företag konsumera och investera mindre, vilket leder till lägre prisökningar.
- De ska stärka kronan genom att göra den mer attraktiv för utländska investerare. När styrräntan höjs brukar växelkursen gå upp, vilket gör importvaror billigare och exportvaror dyrare. Det kan bidra till lägre inflation, men också till lägre tillväxt och konkurrenskraft.
- De ska balansera riskerna i finansiella systemet genom att motverka överhettning och skuldsättning. När räntorna är låga under en lång tid kan det leda till att människor och företag tar för stora lån och spekulerar i bostads- och aktiemarknaderna. Det kan skapa bubblor som kan spricka och orsaka kriser.
Riksbankens räntehöjningar är ett sätt att anpassa penningpolitiken till den ekonomiska situationen i Sverige och i omvärlden. Riksbanken måste väga olika faktorer mot varandra och försöka hitta en lämplig nivå på styrräntan som främjar en stabil och hållbar ekonomisk utveckling.
Vad tycker experterna om Riksbankens agerande?
Riksbankens räntehöjningar har väckt både beröm och kritik från olika håll. Vissa anser att Riksbanken gör rätt i att höja räntan för att få ner inflationen och stärka kronan. Andra anser att Riksbanken höjer räntan för snabbt och för mycket och riskerar att bromsa den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.
En av de som har varit kritisk till Riksbankens räntehöjningar är Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Hon menar att Riksbanken hade kunnat höja räntan tidigare, för att ha en lägre toppränta men över en längre tid. Nu tror hon att räntesänkningen istället kommer i början av nästa år som ett resultat av en kraftigt bromsad ekonomi. Detta också på bekostnad av flertalet konkurser och stigande arbetslöshet under tiden.
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.