Av
•
Lästid: 3 min
Svensk ekonomi går in i en lågkonjunktur på grund av hög inflation och stigande räntor. Det leder till minskad konsumtion och investeringar. BNP sjunker i år och arbetslösheten når 8,5 procent 2023. Det framgår av Ekonomistyrningsverkets nya prognos.
Den offentliga sektorns finansiella sparande påverkas negativt av den ekonomiska nedgången, men även av budgetpropositionens åtgärder och minskade kapitalvinster. Skatteintäkterna växer långsammare då flera skattebaser försvagas. Utgiftssidan ökar betydligt snabbare än inkomstsidan, särskilt i kommunsektorn. Det resulterar i underskott på 67 respektive 69 miljarder kronor 2023 och 2024. Det strukturella sparandet ligger under målnivån för överskottsmålet båda åren.
– Den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 1,1 procent av BNP 2023. Det strukturella sparandet bedöms ligga under målnivån, säger Helena Kaplan, prognoschef på ESV.
Finansiella sparandet försämras ytterligare
Budgetsaldot uppvisar också ett underskott i år, ungefär i nivå med det finansiella sparandet. Nästa år minskar underskottet i budgetsaldot trots att det finansiella sparandet försämras ytterligare. Det beror bland annat på att Sverige får de första utbetalningarna från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Maastrichtskulden sjunker i år och ligger nära den nedre gränsen för toleransintervallet både i år och nästa år.
Prognos i siffror
Prognosen presenterad i siffror sammanställd av Ekonomistyrningsverket. Notera att dessa enbart behandlar offentlig sektor och inte privat dito med privatlån, räntor från privata sektorn eller Riksbankens styrränta med mera.
| Prognosen i siffror | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|
| BNP – procentuell utveckling Fasta priser, kalenderkorrigerad | 2,8 | -0,6 | 1,3 |
| Arbetslöshet – procent av arbetskraften | 7,5 | 8,0 | 8,5 |
| Finansiellt sparande – miljarder kronor Offentliga sektorn | 45 | -67 | -69 |
| Finansiellt sparande – procent av BNP Offentliga sektorn | 0,8 | -1,1 | -1,1 |
| Strukturellt sparande – procent av potentiell BNP Offentliga sektorn | 0,3 | 0,0 | -0,2 |
| Budgetsaldo – miljarder kronor | 164 | -33 | -20 |
| Maastrichtskuld – procent av BNP | 32,8 | 31,2 | 31,9 |
| Marginal till utgiftstaket – miljarder kronor | 75 | 85 | 90 |
Förhållandet till Maastrichtskulden
Maastrichtskulden är ett mått på ett lands skuld som används inom EU. Den avser hela den offentliga sektorns skuld, det vill säga statens, kommunernas och pensionssystemets skulder. Den konsoliderade skulden är därmed ett mått på storleken på den offentliga sektorns skuld till externa långivare. Maastrichtskulden är större än statsskulden som Riksgälden mäter.
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.