

Inflation innebär att pengarnas värde minskar över tid, vilket gör att lån blir billigare att betala tillbaka. Det kan vara en fördel för låntagare, men det kan också leda till högre räntor från långivarna som vill kompensera för inflationsrisken.
Därför är det viktigt att jämföra olika lånealternativ och förhandla om den bästa räntan. Kredity kommer därför lyfta de viktigaste punkterna så att just du kan göra ett så väl avvägt beslut som möjligt när du vill låna pengar vid inflation.
Påverkar låntagare och långivare olika
Inflationen påverkar både låntagare och långivare på olika sätt. Låntagare kan dra nytta av inflationen om de har ett fast räntelån, eftersom de betalar tillbaka samma nominella belopp som de lånade. Men detta gör de med pengar som har lägre köpkraft. Det innebär att lånet blir mindre värt i reala termer.
Långivare däremot förlorar på inflationen om de har ett fast räntelån. Eftersom de får tillbaka mindre pengar i reala termer än de lånade ut. Det innebär att deras avkastning blir lägre. För att skydda sig mot inflationen kan långivare höja räntan på sina lån, vilket gör det dyrare för låntagare att låna. Därför är det viktigt att jämföra olika lånealternativ och förhandla om den bästa räntan som passar ens ekonomiska situation och förväntningar på inflationen.
Inflationen i Sverige
Inflationen i Sverige har varierat över tid, men har generellt legat under Riksbankens inflationsmål på 2 procent sedan 2010-talet. I augusti 2023 var inflationen enligt KPI 7,5 procent (9,3 procent i juli) procent och enligt KPIF 4,7 procent (6,4 procent i juli).
Den höga inflationen berodde främst på stigande energipriser och basårseffekter. Det vill säga att priserna jämfördes med ett lågt prisnivå år 2022 på grund av coronapandemin. Riksbanken bedömer att inflationen kommer att sjunka under 2024 och ligga nära inflationsmålet.
Stigande inflation och bunden ränta
Om man tror att inflationen kommer att stiga i framtiden kan det vara smart att binda räntan på lånet. På så sätt slipper man betala mer om räntorna går upp. Om man däremot tror att inflationen kommer att sjunka eller hålla sig stabil kan det vara bättre att ha en rörlig ränta som följer marknadsräntan.
Detta kan vara en bedömning som är svår att göra, särskilt om man planerar att låna pengar vid inflation. Däremot finns det en del indikatorer som man kan titta på. Bland annat är både Riksbankens och Konjunkturinstitutets prognos att inflationen faller och åter når Riksbankens mål under 2024.
Välj rätt typ av ränta
Att välja mellan fast eller rörlig ränta är ett strategiskt beslut när det kommer till lån. Det beror även på ens riskbenägenhet och förväntningar på inflationen och ränteutvecklingen. Om man binder räntan får man en trygghet och förutsägbarhet i sin ekonomi, eftersom man vet hur mycket man ska betala varje månad oavsett vad som händer på marknaden.
Om man har en rörlig ränta får man en flexibilitet och möjlighet att dra nytta av eventuella räntesänkningar. Men man måste också vara beredd på att betala mer om räntorna stiger.
En fråga om rätt timing
Att binda eller inte binda räntan är också en fråga om timing. Binder man räntan när den är låg kan man spara pengar på lång sikt, men om man binder räntan när den är hög kan man förlora pengar jämfört med att ha en rörlig ränta.
Om man tror att inflationen kommer att stiga i framtiden kan det vara smart att binda räntan innan den går upp, så att man slipper betala mer senare. Om man däremot tror att inflationen kommer att sjunka eller hålla sig stabil kan det vara bättre att ha en rörlig ränta som följer marknadsräntan, så att man inte betalar mer än nödvändigt.
Har du däremot möjlighet till ett sparande så finns det numer banker som infört ränta på vanliga lönekonton. Bland annat har både Handelsbanken och Swedbank introducerat detta i juli.
Påverkansfaktorer
Räntan påverkas av flera faktorer, såsom konjunktur, penningpolitik, utbud och efterfrågan på lånemarknaden, och internationella händelser. Räntan är svår att förutse, och det finns ingen garanti för att man väljer rätt alternativ. Därför är det viktigt att göra en noggrann analys av ens ekonomi och riskprofil innan man bestämmer sig för att binda eller inte binda räntan.
Sparande påverkas när du vill låna pengar under inflation
Inflation påverkar också sparande när du vill låna pengar, eftersom pengarna på banken blir mindre värda. Det kan vara bra att ha en buffert för oförutsedda utgifter, men om man har stora summor på sparkontot kan det vara klokt att investera dem i något som ger högre avkastning än inflationen, till exempel aktier, fonder eller fastigheter. Nedan följer ett exempel över ett femårigt sparande i hög inflation, där du egentligen förlorar köpkraft.
År | Inflation | Ränta | Sparande | Sparande i reala termer |
---|---|---|---|---|
0 | 0% | 1% | 100 000 | 100 000 |
1 | 5% | 1% | 101 000 | 96 190 |
2 | 5% | 1% | 102 010 | 92 562 |
3 | 5% | 1% | 103 030 | 89 108 |
4 | 5% | 1% | 104 060 | 85 818 |
5 | 5% | 1% | 105 101 | 82 684 |
Som man kan se i tabellen minskar sparandet i reala termer varje år, trots att det ökar i nominella termer. Efter fem år har man förlorat cirka 17 procent av sitt sparandes värde på grund av inflationen. Det innebär att man kan köpa mindre för sina pengar i framtiden än vad man kunde när man började spara.
Om möjligt – välj högre avkastning än sparande
Om man har stora summor på sparkontot kan det vara klokt att investera dem i något som ger högre avkastning än inflationen, till exempel aktier, fonder eller fastigheter. Då kan man öka sina pengars värde i reala termer och skapa sig en bättre ekonomisk situation i framtiden.
Men investeringar innebär också risker, såsom kursfall, avgifter, skatter och likviditet. Därför är det viktigt att sprida sina investeringar på olika tillgångsslag och ha en långsiktig plan.
Minskad konsumtion och ökad försiktighet
Sparandet i Sverige har ökat under coronapandemin, eftersom många har minskat sin konsumtion och ökat sin försiktighet. Hushållens sparande uppgick till 13 procent av den disponibla inkomsten under andra kvartalet 2023, vilket var den högsta nivån sedan 1995. Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån uppgår hushållens nysparande sett till likvida tillgångar till 131 miljarder kronor. Under samma tid har lånen ökat till 16 miljarder kronor.