Räntelagen, Räntelag (1975:635), är en lag som reglerar olika aspekter av penningfordringar inom förmögenhetsrättens område. En penningfordran är en rättighet att få betalt ett visst belopp av pengar av någon annan. Förmögenhetsrätten är den del av civilrätten som handlar om ekonomiska förhållanden mellan privatpersoner och företag.
Räntelagen innehåller bestämmelser om:
- Betalningsvillkor i vissa fall, det vill säga när en fordran förfaller till betalning och vilka konsekvenser det får om betalningen inte sker i tid.
- Ränta på fordran, det vill säga hur mycket extra pengar som ska betalas utöver det ursprungliga beloppet på grund av försenad betalning eller annan anledning.
- Jämkning av ränta i vissa fall, det vill säga möjligheten att sänka eller ta bort räntan helt eller delvis om det finns särskilda skäl för det.
Räntelagen gäller i den mån inte annat är avtalat, utfäst eller särskilt föreskrivet. Det betyder att parterna kan komma överens om andra villkor än de som lagen anger, så länge de inte strider mot lagen eller mot god sed. I lagen finns dock bestämmelser om avtalsvillkor som är utan verkan och om betalningsvillkor som är utan verkan eller som har verkan endast om borgenären uttryckligen har godkänt villkoret.
Viktigaste ur räntelagen
Här är en lista med det viktigaste ur räntelagen som är kopplat till lån och krediter:
- Räntelagen gäller för penningfordringar inom förmögenhetsrättens område, till exempel lån och krediter, om inte annat är avtalat, utfäst eller särskilt föreskrivet.
- Räntelagen innehåller bestämmelser om betalningsvillkor, ränta och jämkning av ränta i olika situationer.
- Betalningsvillkoren bestämmer när en fordran ska betalas och vad som händer om betalningen inte sker i tid. Det finns olika regler beroende på vilken typ av fordran det handlar om och vilka parter som är inblandade.
- Räntesatsen är den procentsats som anger hur mycket ränta som ska betalas per år i förhållande till det belopp som lånas eller skjuts upp. Räntesatsen kan vara fast eller rörlig, avtalad eller lagstadgad.
- Rättslig ränta är den ränta som utgår på grund av lag och inte på grund av avtal. Rättslig ränta kan delas in i två typer: dröjsmålsränta och processränta.
- Dröjsmålsränta är den rättsliga ränta som utgår på en fordran som inte betalas i tid. Dröjsmålsräntan är lika med den referensränta som fastställs av Riksbanken plus åtta procentenheter.
- Processränta är den rättsliga ränta som utgår på en fordran som är föremål för en rättslig tvist. Processräntan kan vara lika med den referensränta plus två eller åtta procentenheter beroende på vilken lag som gäller.
- Avkastningsränta är den rättsliga ränta som utgår på en fordran som avser återgång av betalning då ett avtal hävts till följd av kontraktsbrott eller på liknande grund. Avkastningsräntan är lika med den referensränta som fastställs av Riksbanken plus två procentenheter.
- Jämkning av ränta innebär att räntan kan sänkas eller tas bort helt eller delvis om det finns särskilda skäl för det. Det kan ske antingen genom domstolens prövning eller genom borgenärens eftergift. Jämkning kan till exempel ske om gäldenären har försenats med betalningen på grund av sjukdom eller arbetslöshet.
Källor:
Uppdaterad: 11 June 2023
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.