Prisbasbelopp är ett värde som räknas ut av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av regeringen. Det använder man för att beräkna och anpassa olika typer av ersättningar samt avgifter i Sverige. Basbeloppet baserar man på förändringen av konsumentprisindex (KPI), som mäter hur priserna på varor och tjänster förändras över tid. Prisbasbeloppet avrundar man till närmaste hundratal kronor och gäller för ett helt kalenderår.
Det använder man bland annat för att beräkna:
Genom att koppla dessa ersättningar och avgifter till prisbasbeloppet kan man säkerställa att de inte förlorar i värde när priserna stiger eller ökar för mycket när priserna sjunker.
Regeringen har fastställt prisbasbeloppet till 52 500 kronor för år 2023. Det innebär en höjning med 4 200 kronor jämfört med 2022, då det var 48 300 kronor. Höjningen beror på att inflationen har varit hög under det senaste året på grund av bland annat coronapandemin och höga energipriser.
Höjningen av basbeloppet gör att många ersättningar och avgifter också höjs från och med 2023. Till exempel kommer garantipensionen, omvårdnadsbidraget, taken i sjuk- och föräldraförsäkringen samt studiemedlet från CSN att öka.
Regeringen har också fastställt det förhöjda prisbasbeloppet till 53 500 kronor för år 2023. Det förhöjda basbeloppet använder man främst för att beräkna pensionsgrundande inkomst (PGI) och inkomstgrundande belopp (IGB) i pensionssystemet.
Prisbasbeloppet påverkar privatlån indirekt genom att det påverkar hur mycket du kan låna och hur mycket du kan betala tillbaka. Prisbasbeloppet är, som vi nämnde, en av faktorerna som bestämmer din PGI och din IGB i pensionssystemet. Dessa belopp är i sin tur viktiga för att beräkna din skatt och din disponibla inkomst.
När du ansöker om ett privatlån gör banken eller långivaren en kreditprövning för att bedöma din betalningsförmåga. En del av kreditprövningen är att räkna ut din skuld till inkomst-kvot, det vill säga hur stor del av din inkomst som går till att betala av dina lån. Ju lägre skuld till inkomst-kvot du har, desto bättre är dina chanser att få ett lån med goda villkor.
Din skuld till inkomst-kvot beror på hur mycket du tjänar och hur mycket du betalar i skatt. Din skatt i sin tur beror på vilken skatteklass du tillhör och vilka avdrag du kan göra.
Så här kan basbeloppet påverka privatlån:
Det omvända gäller också: om prisbasbeloppet sänks, sänks även PGI och IGB, vilket innebär att du kan göra mindre avdrag för pensionsavgifter och därmed betala mer i skatt. Detta minskar din disponibla inkomst, ökar din skuld till inkomst-kvot och försämrar dina chanser att få ett bra privatlån.
Källa: Prisbasbelopp – Statistikmyndigheten SCB
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.