Inkomstbasbelopp (IBB) är ett belopp som man använder för att beräkna olika förmåner och avgifter i det svenska pensionssystemet. Det är ett mått på den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige och justeras varje år utifrån ett inkomstindex.
IBB påverkar bland annat hur stor pension man kan få, hur mycket man kan tjäna utan att få avdrag på pensionen, hur hög fastighetsavgift man ska betala och hur mycket man kan ta ut i utdelning från ett fåmansföretag.
Inkomstbasbeloppet för 2024 har fastställts till 76 200 kronor. Det är en ökning med 2,6 procent jämfört med 2023, då inkomstbasbeloppet var 74 300 kronor. Ökningen beror på att inkomstindex, som mäter den genomsnittliga inkomstökningen för alla som arbetar i Sverige, har stigit från 203,13 under 2023 till 208,41 år 2024. Inkomstindex beräknas utifrån den pensionsgrundande inkomsten (PGI) för alla som är mellan 16 och 64 år gamla.
Du kan påverka ditt inkomstindex genom att arbeta mer eller mindre, eller genom att ha en högre eller lägre lön. Om du till exempel arbetar mer eller har en högre lön bidrar du till att öka inkomstindex, eftersom du får en högre PGI. Arbetar du däremot mindre eller har en lägre lön bidrar du till att sänka inkomstindex.
Men det är inte bara din egen inkomst som påverkar inkomstindex, utan även alla andras. Inkomstindex är ett genomsnitt av alla som arbetar i Sverige. Det innebär att det också förändras av faktorer som du inte kan kontrollera. Till exempel konjunkturer, arbetsmarknadsläge, löneförhandlingar och skatteregler.
År | Inkomstbasbelopp (IBB) |
---|---|
2024 | 76 200 kr |
2023 | 74 300 kr |
2022 | 71 000 kr |
2021 | 68 200 kr |
2020 | 66 800 kr |
2019 | 64 400 kr |
2018 | 62 500 kr |
2017 | 61 500 kr |
2016 | 59 300 kr |
2015 | 58 100 kr |
2014 | 56 900 kr |
2013 | 56 600 kr |
2012 | 54 600 kr |
2011 | 52 100 kr |
2010 | 51 100 kr |
2009 | 50 900 kr |
2008 | 48 000 kr |
2007 | 45 900 kr |
2006 | 44 500 kr |
2005 | 43 300 kr |
2004 | 42 300 kr |
2003 | 40 900 kr |
2002 | 38 800 kr |
Inkomstbasbeloppet har betydelse för flera delar av pensionssystemet. Till exempel bestämmer man den högsta pensionsgrundande inkomsten (PGI) utifrån inkomstbasbeloppet. PGI är den inkomst som man får pension på och som ligger till grund för beräkningen av inkomstpensionen och premiepensionen. För 2023 är den högsta PGI 49 993 kronor per månad, vilket motsvarar 8/10 av inkomstbasbeloppet. Det innebär att om man tjänar mer än så får man inte mer pension för den delen av inkomsten.
Inkomstbasbeloppet har också betydelse för hur mycket man kan tjäna utan att få avdrag på sin allmänna pension. Det kallas för bortre parentes och är ett tak för hur mycket arbetsinkomst man kan ha utan att det påverkar pensionen negativt. För 2023 är bortre parentes 49 993 kronor per månad, som vi nämnde tidigare, vilket är samma som den högsta PGI. Det innebär att om man tjänar mer än så får man inte mer pension för den delen av inkomsten, men man får heller inte mindre.
Fastighetsavgiften, som är en skatt som ägare av småhus och bostadsrätter betalar, påverkas också av inkomstbasbeloppet. Fastighetsavgiften beräknas utifrån taxeringsvärdet på fastigheten och får inte överstiga ett visst belopp per år. För 2023 är det beloppet 8 715 kronor, vilket motsvarar 1/9 av inkomstbasbeloppet. Det innebär att om fastighetsavgiften skulle bli högre än så baserat på taxeringsvärdet får man en rabatt så att man inte behöver betala mer.
Slutligen har inkomstbasbeloppet betydelse för hur mycket man kan ta ut i utdelning från ett fåmansföretag utan att betala högre skatt. Ett fåmansföretag är ett aktiebolag där fyra eller färre personer äger mer än hälften av aktierna.
Utdelningen beskattar man normalt med en schablonskatt på 20 procent, men om utdelningen överstiger ett visst belopp per år måste man betala en extra skatt på 25 procent. För 2023 är det beloppet 186 600 kronor, vilket motsvarar 2,5 gånger inkomstbasbeloppet. Det innebär att om man tar ut mer än så i utdelning från ett fåmansföretag får man betala högre skatt för den delen av utdelningen.
Källor:
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.