Dröjsmålsränta är en kostnad som du måste betala om du inte betalar en räkning i tid innan förfallodatumet har passerat. Dröjsmålsräntan är baserad på referensräntan som Riksbanken bestämmer två gånger om året, plus 8 procent. Så om Riksbankens ränta är 3 procent, blir dröjsmålsräntan 11 procent. Men om Riksbankens ränta är 0 procent, blir dröjsmålsräntan bara 8 procent. Dröjsmålsräntan gäller bara för det belopp som du skulle ha betalat från början, inte för andra kostnader som kan tillkomma om du inte betalar i tid.
Om du har ett lån på 20 000 kr med dröjsmålsränta 8 % och du betalar 30 dagar för sent, så blir det så här:
Först räknar du ut 8 % av 20 000 kr: 0,08 x 20 000 = 1600 kr
Sedan tar du dessa 1600 kr och multiplicerar med antalet försenade dagar och delar med antalet dagar på året: 1600 x 30 / 365 = 131,51 kr
Dröjsmålsräntan på lånet blir alltså 131,51 kr. Det betyder att du måste betala tillbaka totalt 20 131,51 kr.
Det finns ingen lag som säger att företag måste skicka ut påminnelse om att en faktura förfallit. Det är upp till företaget om de vill skicka en påminnelse eller inte. Om de skickar en påminnelse kan de ta ut en påminnelseavgift på högst 60 kr, men bara om de har avtalat om det med kunden. Om kunden inte betalar efter påminnelsen kan företaget skicka ett inkassokrav eller vända sig till Kronofogden.
Dröjsmålsräntan är reglerad i räntelagen, som gäller om inget annat är avtalat mellan parterna. Räntelag (1975:635) innehåller också bestämmelser om betalningsvillkor och andra frågor som rör ränta.
Enligt räntelagen är dröjsmålsräntan lika med referensräntan plus åtta procent. Referensräntan är den ränta som Riksbanken fastställer varje halvår. Dröjsmålsräntan börjar löpa från den dag som fordran förfaller till betalning, det vill säga den dag som anges på fakturan eller i avtalet. Om det inte finns någon bestämd förfallodag, börjar räntan löpa trettio dagar efter det att borgenären har skickat en räkning eller krävt betalning.
Dröjsmålsräntan är till för att kompensera borgenären för den förlust som uppstår när gäldenären inte betalar i tid. Den är också ett incitament för gäldenären att betala så snart som möjligt, eftersom räntan ökar skulden. Dröjsmålsräntan kan dock jämkas om det finns särskilda skäl, till exempel om gäldenären har drabbats av sjukdom eller arbetslöshet.
Du kan ha rätt till dröjsmålsränta (enligt räntelagen) för försenad eller utebliven lön om du har ett avtal med din arbetsgivare om när lönen ska betalas ut. Om du inte får din lön i tid kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och ansöka om betalningsföreläggande.
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.