Vad är årsinkomst?
Årsinkomst är den totala summa pengar som en person tjänar under ett kalenderår. Det är ett viktigt mått på ens ekonomiska situation, eftersom det påverkar ens skatt, bidrag, lån och pension.
Hur man räknar ut sin årsinkomst
För att räkna ut sin årsinkomst kan man antingen multiplicera sin månadslön med 12, eller addera ihop alla sina inkomster från olika källor under året. Årsinkomsten kan bestå av:
- Förvärvsinkomst (lön, a-kassa, sjukpenning etc.)
- Kapitalinkomst (räntor, aktier, bostadsförsäljning etc.)
- Andra skattepliktiga inkomster (t.ex. omvårdnadsbidrag)
Räkna ut årsinkomst med OB
OB-tillägg är en extra ersättning för ordinarie arbete utfört under obekväm arbetstid, det vill säga kvällar, nätter och helger. Regler om extra ersättning för sådant arbete finns i kollektivavtal, oftast under rubriken ”Ersättning för förskjuten arbetstid”. Ersättningen kan variera utifrån vilket kollektivavtal som gäller på din arbetsplats och hur reglerna är utformade.
För att räkna ut årsinkomst med OB måste man alltså veta hur mycket OB-tillägg man får per timme och hur många timmar man arbetar under obekväm arbetstid under året. Sedan måste man lägga till detta till sin ordinarie lön och eventuella andra inkomster. Ett exempel kan se ut så här:
- Månadslön: 25 000 kr
- OB-tillägg: 50 kr/timme
- Antal timmar obekväm arbetstid per månad: 20
- Kapitalinkomst: 10 000 kr
Årsinkomst = (Månadslön x 12) + (OB-tillägg x Antal timmar obekväm arbetstid per månad x 12) + Kapitalinkomst
Årsinkomst = (25 000 x 12) + (50 x 20 x 12) + 10 000
Årsinkomst = 310 000 + 12 000 + 10 000
Årsinkomst = 332 000 kr
Bruttolön och nettolön
Brutto och netto är två olika sätt att ange sin lön. Bruttolön är lönen innan skatt och eventuella avdrag har dragits av. Nettolön är lönen efter skatt och avdrag. Skillnaden mellan bruttolön och nettolön beror på hur mycket skatt man betalar, vilket i sin tur beror på var man bor, hur mycket man tjänar och om man är medlem i något trossamfund. Man kan räkna ut sin nettolön från sin bruttolön genom att dra av skatten och avdragen, eller tvärtom.
Förvärvsinkomst och kapitalinkomst
Förvärvsinkomst och kapitalinkomst är två olika typer av inkomster som beskattas på olika sätt. Förvärvsinkomsten är all inkomst som inte utgör kapitalinkomst, till exempel lön, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa och pension. Kapitalinkomst är inkomst som hänför sig till sparat kapital, till exempel räntor, aktier, bostadsförsäljning och utdelning.
Beskattning av förvärvs- och kapitalinkomst
Förvärvsinkomst beskattas med både kommunal och statlig skatt, medan kapitalinkomst beskattas med en separat statlig skatt på 30 procent. Underskott i kapitalinkomst kan ge rätt till skattereduktion, men inte sparas eller överföras. Förvärvsinkomst och kapitalinkomst påverkar också ens rätt till olika bidrag och förmåner.
Vilken lön ska rapporteras till Försäkringskassan?
Det beror på vilken typ av ersättning du vill ansöka om från Försäkringskassan. Olika ersättningar har olika regler för vilken lön som ska rapporteras och hur den ska beräknas. Här är några exempel:
Föräldrapenning
Du ska rapportera din bruttolön för de 12 månaderna innan du tar ut föräldrapenning. Bruttolön är lönen innan skatt och eventuella avdrag har dragits av. Du ska också rapportera eventuella tillägg till lönen, t.ex. ob-tillägg, bonusar, provisioner, semesterersättning och traktamenten.
Sjukpenning
Du ska rapportera din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som är den inkomst du förväntas ha om du inte blir sjuk. SGI är oftast baserad på din bruttolön, men kan också påverkas av andra faktorer, t.ex. om du har varit föräldraledig, studerat eller varit arbetslös.
Bostadsbidrag
Du ska rapportera din nettolön som är den lön du får ut efter skatt och avdrag. Nettolön är den lön som påverkar din ekonomiska situation mest direkt. Du ska också rapportera eventuella andra inkomster, t.ex. pension, studiemedel eller a-kassa.
Hur många dagar jobbar man per år?
Antalet dagar man jobbar på ett år beror på flera faktorer, som ens yrke, arbetsavtal, semesterdagar, helgdagar och frånvaro. I Sverige är det vanligt att arbeta 40 timmar i veckan, 5 dagar i veckan, med 25 betalda semesterdagar per år. Det innebär att man i genomsnitt jobbar 235 dagar på ett år. Men det kan variera beroende på hur många röda dagar som infaller på vardagar under året.
År 2023 har Sverige 12 nationella helgdagar, men bara 7 av dem faller på en vardag. Det betyder att man jobbar 228 dagar på ett år om man inte har någon annan ledighet eller frånvaro.
Om man vill beräkna sin arbetstid i timmar kan man använda följande formel: Antal timmar per vecka x Antal veckor per år – Antal betalda semesterdagar x timmar per arbetsdag. För en heltidsanställd i Sverige blir det: 40 timmar per vecka x 52 veckor – 25 betalda semesterdagar x 8 timmar per arbetsdag = 1880 arbetstimmar per år.
Källa: Skatteverket.se – Arbete och inkomst
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.