En del brancher anses vara mer lågkonjunkturbeständiga än andra, till exempel snabbmat, rabattkedjor, livsmedelsbutiker, sjukvård och ädelmetaller. Dessa branscher har större chans att klara sig bra under en period av ekonomisk nedgång eftersom de erbjuder produkter eller tjänster som konsumenterna alltid behöver eller efterfrågar. Det är dock viktigt att du också tittar på företagens fundamenta, som balansräkning och vinstmarginaler, för att bedöma deras styrka och stabilitet. Du kan också diversifiera din portfölj genom att investera i olika tillgångsklasser och sektorer för att minska din risk.
Fördelar med en diversifierad portfölj
Fördelarna med att diversifiera din portfölj är att du kan sprida dina risker och förbättra chansen att få hållbara avkastningar på lång sikt. Genom att investera i olika tillgångsslag, branscher, marknader och länder kan du minska din exponering mot en enda typ av risk och neutralisera effekterna av dåligt presterande positioner. Diversifiering kan också hjälpa dig att utnyttja olika tillväxtmöjligheter och inte missa några potentiella vinster. Det är dock viktigt att du inte överdiversifierar din portfölj och håller dig till ett rimligt antal positioner som du kan följa och hantera.
Tillgångsslag som är bättre än andra
Några vanliga tillgångsslag som du kan diversifiera din portfölj med är aktier, räntor, råvaror och alternativa investeringar. Aktier är andelar i företag som handlas på börsen och ger dig möjlighet att ta del av företagens vinst och tillväxt. Räntor är lån till stater eller företag som ger dig en fast avkastning i form av ränta. Råvaror är naturresurser som olja, guld, koppar och spannmål som har ett marknadspris som varierar beroende på utbud och efterfrågan.
Alternativa investeringar är tillgångar som inte passar in i de andra kategorierna, till exempel fastigheter, konst, kryptovalutor, räntor eller hedgefonder. Dessa tillgångsslag har olika egenskaper och risker och kan påverkas olika av olika faktorer. Genom att investera i flera olika tillgångsslag kan du minska din exponering mot en enda typ av risk och skapa en mer balanserad portfölj.
Hur man investerar i räntor
Det finns flera sätt att investera i räntor, beroende på vilken risk och avkastning du är ute efter. Ett vanligt sätt är att köpa räntefonder, som är fonder som placerar i räntebärande värdepapper som statsskuldväxlar, obligationer och företagslån. Räntefonder har generellt lägre risk än aktiefonder, men också lägre avkastning. Räntefonder kan delas in i korta och långa räntefonder, beroende på löptiden på de värdepapper som fonden investerar i.
Korta räntefonder har lägre risk och lägre avkastning än långa räntefonder. Ett annat sätt att investera i räntor är att köpa räntepapper direkt på marknaden, till exempel obligationer eller statsskuldväxlar. Då får du en fast ränta under en bestämd tidsperiod och får tillbaka ditt nominella belopp när pappret förfaller.
Räntepapper kan dock variera i pris beroende på marknadsräntan. Om marknadsräntan stiger sjunker priset på räntepappret och tvärtom. Det innebär att du kan göra en vinst eller förlust om du säljer ditt räntepapper innan det förfaller. Du kan också investera i andra typer av ränteplaceringar, som till exempel plattformar där du kan låna ut pengar till privatpersoner eller företag mot en hög ränta. Detta är dock en mer riskfylld form av investering som kräver noggrann kreditbedömning och riskspridning.
Sätt att köpa räntepapper
Det finns olika sätt att köpa räntepapper, beroende på vilken typ av räntepapper du är intresserad av och hur mycket du vill investera. Privatsparare kan som sagt investera i räntepapper och köpa räntefonder, som är fonder som placerar i olika typer av räntebärande värdepapper som statsskuldväxlar, obligationer och företagslån. Räntefonder har den fördelen att de ger dig en god riskspridning och en lägre insatsnivå än att köpa räntepapper direkt. Du kan köpa räntefonder via din bank, nätmäklare eller direkt via fondbolaget.
Ett annat sätt att köpa räntepapper är att köpa dem direkt på marknaden. Då får du en fast ränta under en bestämd tidsperiod och får tillbaka ditt nominella belopp när pappret förfaller. Du kan också sälja ditt räntepapper innan det förfaller, men då kan du göra en vinst eller förlust beroende på marknadsräntan. För att köpa räntepapper direkt krävs det dock oftast höga belopp, till exempel runt en miljon kronor för vissa typer av räntepapper.
Du kan också investera i andra typer av ränteplaceringar, som till exempel plattformar där du kan låna ut pengar till privatpersoner eller företag mot en hög ränta. Detta är dock en mer riskfylld form av investering som kräver noggrann kreditbedömning och riskspridning.
Viktigt att jämföra räntepapper för en diversifierad portfölj
Det finns olika sätt att jämföra räntepapper, beroende på vilka egenskaper du är intresserad av. Några vanliga faktorer som du kan jämföra är:
- Ränta: Det är den årliga ränta som du får på ditt investerade belopp. Räntan kan vara fast eller rörlig, beroende på typen av räntepapper. Räntan påverkas av marknadsräntan, löptiden och kreditrisken på räntepappret.
- Löptid: Det är den tid som räntepappret gäller för. När löptiden är över får du tillbaka ditt nominella belopp. Löptiden kan vara kort (mindre än ett år), medellång (ett till fem år) eller lång (mer än fem år). Längre löptid innebär oftast högre ränta men också högre risk.
- Kreditrisk: Det är risken att den som har gett ut räntepappret inte kan betala tillbaka sina skulder. Kreditrisken bedöms av olika kreditvärderingsinstitut som ger räntepappret ett betyg, till exempel AAA, AA, A, BBB, BB osv. Ju högre betyg desto lägre kreditrisk och lägre ränta.
- Pris: Det är det belopp som du betalar för att köpa räntepappret. Priset kan variera beroende på marknadsräntan och efterfrågan på räntepappret. Om marknadsräntan stiger sjunker priset på räntepappret och tvärtom. Priset anges oftast i procent av det nominella beloppet, till exempel 101%, 98%, 95% osv.
- Avkastning: Det är den totala vinsten eller förlusten som du gör på din investering i räntepappret. Avkastningen beror på räntan, priset och löptiden på räntepappret. Du kan beräkna din avkastning genom att ta hänsyn till både ränteinkomster och eventuella kursvinster eller -förluster.
Verktyg och källor som du kan använda dig av
- Sharpekvoten: Det är ett mått på hur mycket avkastning du får per enhet risk. Sharpekvoten beräknas genom att dela avkastningen med standardavvikelsen (ett mått på hur mycket värdet varierar). Ju högre sharpekvot desto bättre riskjusterad avkastning.
- Kreditbetyg: Det är ett betyg som ges av olika kreditvärderingsinstitut som bedömer kreditrisken på räntepappret. Kreditbetyget kan hjälpa dig att jämföra olika räntepapper med samma löptid och ränta. Ju högre kreditbetyg desto lägre kreditrisk och lägre ränta.
- Fondrobotar: Det är digitala plattformar som hjälper dig att välja och investera i olika fonder, inklusive räntefonder. Fondrobotar kan ge dig rekommendationer baserade på din riskprofil, sparhorisont och mål. Du kan också jämföra olika fonder utifrån olika kriterier som avgifter, avkastning och hållbarhet.
Stefan har haft ett brinnande intresse för frågor som rör privatekonomi så länge han kan minnas. Detta kombinerat med en akademisk bakgrund inom både ekonomi och humaniora samt mångårig erfarenhet inom den privata sektorn gör att uppdraget som analytiker och skribent passar som handen i handsken.
Idag är Stefan en av de främsta skribenterna och analytikerna på Kredity som hjälper dig att navigera bland lånen med hjälp av hans recensioner, guider och jämförande artiklar.